Hemma från Flyinge
Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!
Det har varit en otroligt rolig och fullspäckat vecka i Flyinge! Lina och Hijo har varit fantastiska och både två tog sig till final. Tyvärr hade Lina ett nedslag med sig från andra kvalet vilket gjorde att hon inte fick vara med i omhoppningen även fast hon var felfri i finalen. Hon slutade på 14 plats tillslut. Fjorton i Sverige är inte dåligt, men självklart grämer jag mig fortfarande lite över den där bakbommen på Agria-oxern som föll i backen...
Hijo var fantastisk i första kvalet där han var felfri. I finalen blev det tyvärr ett missförstånd oss emellan. På hinder nummer tre, som var ett smalräcke placerat kort ur sväng, var Hijo inte tillräckligt uppmärksam, eller så var det jag som inte var tillräckligt tydlig... Jag tyckte vi låg bra och väntade på att han skulle hoppa av då han istället tog ett steg till och hoppade rakt igenom hindret. Detta, som var första hindret på en linje till en tvåkombination, bidrog till att han även rev båda hinderna i kombinationen. Efter den dåliga början kunde vi samla ihop oss och avsluta banan på ett bra sätt, men vad hjälpte det? Ååå jag blir så irriterad på mig själv ibland!!
Resan hem var för övrigt intressant. De två hästarna som vi hade med oss ner, fick på hemvägen sällskap av hela 5 stycken kompisar. Några liftare och några nya stjärnor till vårat eget stall.... Intressant!!
Det har varit en otroligt rolig och fullspäckat vecka i Flyinge! Lina och Hijo har varit fantastiska och både två tog sig till final. Tyvärr hade Lina ett nedslag med sig från andra kvalet vilket gjorde att hon inte fick vara med i omhoppningen även fast hon var felfri i finalen. Hon slutade på 14 plats tillslut. Fjorton i Sverige är inte dåligt, men självklart grämer jag mig fortfarande lite över den där bakbommen på Agria-oxern som föll i backen...
Hijo var fantastisk i första kvalet där han var felfri. I finalen blev det tyvärr ett missförstånd oss emellan. På hinder nummer tre, som var ett smalräcke placerat kort ur sväng, var Hijo inte tillräckligt uppmärksam, eller så var det jag som inte var tillräckligt tydlig... Jag tyckte vi låg bra och väntade på att han skulle hoppa av då han istället tog ett steg till och hoppade rakt igenom hindret. Detta, som var första hindret på en linje till en tvåkombination, bidrog till att han även rev båda hinderna i kombinationen. Efter den dåliga början kunde vi samla ihop oss och avsluta banan på ett bra sätt, men vad hjälpte det? Ååå jag blir så irriterad på mig själv ibland!!
Resan hem var för övrigt intressant. De två hästarna som vi hade med oss ner, fick på hemvägen sällskap av hela 5 stycken kompisar. Några liftare och några nya stjärnor till vårat eget stall.... Intressant!!
Fina Prinsessa!
Kommentarer
Trackback
