Skadad igen..
Jag lyckades självklart skada mig själv under arab-resan. När jag inte kunde ramla av eller bli översprungen av någon häst, halka på is, snubbla i snö eller bli riven och biten av diverse husdjur fick jag därför ordna skadorna för egen maskin.
Jag började med att riva mig själv på benet när vi spelade fotboll. Inget stort sår, men det blödde om det och sved i samband med det väldigt salta havsvattnet. Jag lyckades även riva mig själv på läppen i samband med klädutprovning.
Droppen kom dock när vi spelade volleyboll på sandplan. Moa, som var i mitt motståndarlag råkade serva bollen utanför linjerna. Hon tog i och bollen for iväg en bit utanför. Jag sprang ut från planen för att hämta den. Jag sprang snabbt eftersom jag hatar när spelet blir fördröjt. Problemet var bara att det precis vid min tilltänkta, snabbaste väg mot den utspelade volleybollen hade placerats ett brunnslock, gömt under sanden. Ett fyrkantigt brunnslock som jag med min vänstra stortå slog i, naturligtvis på en av lockets kanter. Behöver jag skriva att jag spelade barfota? Det gjorde så ont att jag först inte kände någon smärta, utan uppfattade bara brunnslocket eftersom min höga fart helt plötsligt bara tog tvärstopp. När jag en sekund senare såg att det blödde kraftigt från tån, fick jag panik. Såret var en dryg centimeter långt och började från tåns topp, högra kanten och följde sedan ända ner till nagelns slut. Jag hade tur eftersom nageln inte satt lös, även om en rejäl skinnbit var förlorad.
Smärtan var dock inte slut där. Då något desifektionsmedel inte fanns med i min packning och det blödande såret var fullt med sand, var det bara att öppna minibaren och ta fram en liten flaska whisky av okänd sort. Whisky är bra till mycket, bland annat till blodiga tår. Dock sved det så fruktansvärt att jag var tvungen att bita på en handduk för att inte skrika rakt ut. Men rent blev det i alla fall och såhär en vecka senare kan jag nu röra mig relativt ohaltande även om jag blir tvungen att vänta ytterligare någon vecka innan tån är redo för att placeras i en högklackad sko.
Jag började med att riva mig själv på benet när vi spelade fotboll. Inget stort sår, men det blödde om det och sved i samband med det väldigt salta havsvattnet. Jag lyckades även riva mig själv på läppen i samband med klädutprovning.
Droppen kom dock när vi spelade volleyboll på sandplan. Moa, som var i mitt motståndarlag råkade serva bollen utanför linjerna. Hon tog i och bollen for iväg en bit utanför. Jag sprang ut från planen för att hämta den. Jag sprang snabbt eftersom jag hatar när spelet blir fördröjt. Problemet var bara att det precis vid min tilltänkta, snabbaste väg mot den utspelade volleybollen hade placerats ett brunnslock, gömt under sanden. Ett fyrkantigt brunnslock som jag med min vänstra stortå slog i, naturligtvis på en av lockets kanter. Behöver jag skriva att jag spelade barfota? Det gjorde så ont att jag först inte kände någon smärta, utan uppfattade bara brunnslocket eftersom min höga fart helt plötsligt bara tog tvärstopp. När jag en sekund senare såg att det blödde kraftigt från tån, fick jag panik. Såret var en dryg centimeter långt och började från tåns topp, högra kanten och följde sedan ända ner till nagelns slut. Jag hade tur eftersom nageln inte satt lös, även om en rejäl skinnbit var förlorad.
Smärtan var dock inte slut där. Då något desifektionsmedel inte fanns med i min packning och det blödande såret var fullt med sand, var det bara att öppna minibaren och ta fram en liten flaska whisky av okänd sort. Whisky är bra till mycket, bland annat till blodiga tår. Dock sved det så fruktansvärt att jag var tvungen att bita på en handduk för att inte skrika rakt ut. Men rent blev det i alla fall och såhär en vecka senare kan jag nu röra mig relativt ohaltande även om jag blir tvungen att vänta ytterligare någon vecka innan tån är redo för att placeras i en högklackad sko.
Kommentarer
Trackback
