Strechiiiing

Var ute och sprang tidigare och precis när jag sprungit klart ringde T (konstigt nog märkte hon inte att jag var helt anfådd haha). Hon ringde, jag svarade, vi pratade ett tag...
 
Typ en timme senare, eller två timmar kanske kom jag på det, jag hade glömt att strecha, haha och när jag glömmer det blir jag stel som en pinne och kan knappt gå dagen efter. Så det blir kul imorgon, när jag ska till skolan och kommer att röra mig som en halvförlamad groda i korridorerna på JMK...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0