Dramatisk gårdag...
NU har jag slutligen börjat smälta det... Vilket kaos det var hemma på gården igår!
Allt började igår eftermiddag, skulle tro att klockan var ungefär 13.30 när våran allt-i-allo Bengt Åke skulle backa traktorn och lasta på en silagebal och köra in i hö-rummet.
Han stod still med traktorns bakdel knappt halvägs ut på Söderbyvägen då kom en bil och small rakt in i traktorn. Jag hörde smällen tydligt och när jag såg att sidan på bilen var halvt kvaddad visste jag inte vad jag skulle ta vägen. Jag sprang till pappa som sprang ner till B-Å.
Chauffören, som var en gammal man var helt oskadd. Värre var det med tanten som satt på passagerarsidan och fick ta smällen. Hon var fastklämd och på tio minuter var söderbyvägen fylld av bilar. Två polisbilar, två ambulanser, två brandbilar och en bergare. Läget var kritiskt och en ambulanshelikopter tillkallades snabbt.
Vi var väldigt rädda för hästarna då helikoptern gick ned precis bredvid hagarna. De höll sig som tur var lugna och poliser och ambulanspersonal var måna om hur hästarna tog det hela. Någon som inte mådde lika bra var B-Å som redan från början är en väldigt försiktig och tystlåten människa. Han tog hårt på det hela då han kände sig skyldig till tantens kritiska tillstånd. Han hade även skrapat upp en del av ansiktet då han satt i den stillaståeende traktorn då gubben körde in i den...
Anledningen till olyckan var antagligen solen som strålade så vackert. Gubben måste antagligen fått den i ögonen och inte uppmärksammat traktorn. Problemet med en traktor är att den är så otroligt tung och inte ger vika för en bil, den flyttade sig ytterst lite, vilket gjorde att det blev skrot av bilen. Tanten hade dock tur då hon bara var centimeter från att få traktorngafflarna genom kroppen och enligt ambulanspersonalen skulle hon klara sig, även om det verkade kritiskt när de fick såga ut henne ur bilen, med stor risk för att den skulle fatta eld...
Efter någon timme var alla bilar puts väck, full kalabalik och fullt pådrag ena sekunden och tillbaka till det Söderbyska lugnet nästa. Mamma fick köra B-Å till akuten då han var grovt chockad och allmänt ostabil. Han mår bättre idag, men är fortfarande påverkad av olyckan.
Idag har i alla fall jag kommit över det och jag hoppas att alla inblandade är på bättringsvägen.
Allt började igår eftermiddag, skulle tro att klockan var ungefär 13.30 när våran allt-i-allo Bengt Åke skulle backa traktorn och lasta på en silagebal och köra in i hö-rummet.
Han stod still med traktorns bakdel knappt halvägs ut på Söderbyvägen då kom en bil och small rakt in i traktorn. Jag hörde smällen tydligt och när jag såg att sidan på bilen var halvt kvaddad visste jag inte vad jag skulle ta vägen. Jag sprang till pappa som sprang ner till B-Å.
Chauffören, som var en gammal man var helt oskadd. Värre var det med tanten som satt på passagerarsidan och fick ta smällen. Hon var fastklämd och på tio minuter var söderbyvägen fylld av bilar. Två polisbilar, två ambulanser, två brandbilar och en bergare. Läget var kritiskt och en ambulanshelikopter tillkallades snabbt.
Vi var väldigt rädda för hästarna då helikoptern gick ned precis bredvid hagarna. De höll sig som tur var lugna och poliser och ambulanspersonal var måna om hur hästarna tog det hela. Någon som inte mådde lika bra var B-Å som redan från början är en väldigt försiktig och tystlåten människa. Han tog hårt på det hela då han kände sig skyldig till tantens kritiska tillstånd. Han hade även skrapat upp en del av ansiktet då han satt i den stillaståeende traktorn då gubben körde in i den...
Anledningen till olyckan var antagligen solen som strålade så vackert. Gubben måste antagligen fått den i ögonen och inte uppmärksammat traktorn. Problemet med en traktor är att den är så otroligt tung och inte ger vika för en bil, den flyttade sig ytterst lite, vilket gjorde att det blev skrot av bilen. Tanten hade dock tur då hon bara var centimeter från att få traktorngafflarna genom kroppen och enligt ambulanspersonalen skulle hon klara sig, även om det verkade kritiskt när de fick såga ut henne ur bilen, med stor risk för att den skulle fatta eld...
Efter någon timme var alla bilar puts väck, full kalabalik och fullt pådrag ena sekunden och tillbaka till det Söderbyska lugnet nästa. Mamma fick köra B-Å till akuten då han var grovt chockad och allmänt ostabil. Han mår bättre idag, men är fortfarande påverkad av olyckan.
Idag har i alla fall jag kommit över det och jag hoppas att alla inblandade är på bättringsvägen.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Men usch va hemskt Malin... Hur mår dom nu? Mår du bra?
Postat av: Anna
det va ja som glömde skriva namn...
Trackback
