En sorglig historia.
Han var en säregen person som gick i 9A på den gamla goda tiden. Eftersom jag gick i den nördiga AB-gruppen (som ingen av B-klassarna ville gå i) så hade jag nästan alla lektioner med honom.
Han hade epilepsi, vilket var obehagligt då han ibland kunde få anfall. Jag tror att det var en av anledningarna till varför han inte hade några vänner, eller vad vet jag om det egentligen? Det jag menar är att han inte hade några i skolan.
Det var synd om honom, lika synd som det är om alla människor som hamnar utanför.
Det jag vill säga är att jag hoppas att han har hamnat rätt nu, att han har blivit fri från sjukdomen som tog hans liv och att han får börja om på nytt och göra det mycket bättre...
Inblick i Niklas Wiell liv.........
``Ständiga blixtar``
Gång på gång de senaste fem åren har hon försökt få tid för en ny datortomografi.
- Jag märkte ju att det var något som var fel, något mer än epilepsin. Det var inte bara kramper. Det var ständiga blixtar framför hans ögon, märkliga dejavu-upplevelser, minnesförluster, konstiga tankar som inte ville försvinna.
Men det blev bara nya remisser till vårdcentralen och mer mediciner.
- Ingen ville lyssna. Det var ju "bara" epilepsi. Till slut var han helt nerdrogad.
Epilepsin dök upp när Niclas bara var fyra år gammal. I början bara med några anfall per år. Mot slutet nästan dagligen. Ofta så kraftiga att Niclas handlöst föll ihop medvetslös medan hans kropp kastades fram och tillbaka i kramper.
I hyllan i Niclas Wiells pojkrum i villan i Långbro står cd-skivorna med Per Gessle och Roxette i prydlig ordning.
- Niclas lyssnade jämt på dem, säger Birgitta Wiell.
- Hans texter handlar ju nästan alltid om kärlek, om man och kvinna. Det var Niclas stora dröm att det skulle komma någon.
På datorn som står kvar på skrivbordet i rummet la Niclas ut annonser på olika kontaktsajter på nätet.
- Men han var ärlig om sin sjukdom. Han skrev att han led av epilepsi. Det var aldrig någon som svarade.
Många av skolkamraterna var rädda för Niclas epilepsi, även om han alltid berättade vad sjukdomen innebar när han kom till en ny klass eller fick en ny lärare.
- I skolan pratar man om diabetes, fetma, allergier och astma, men aldrig om epilepsi.
