till de ensamma

Igår var jag ensam hemma, helt ensam, till och med utan Ida... De enda som gjorde mig sällskap var min hund och mina två katter, varav den ena hade gömt sig. Jag brukar aldrig ha några problem med att vara själv, snarare att jag brukar tycka om det, lite lugn och ro för en gång skull. Men igår var det inte så, jag kände mig precis lika ensam som jag var. Jag är ensam nu också men jag känner mig inte ensam och det blir en viss skillnad då. Många människor känner sig säkert sådär ensamma väldigt ofta, jag tycker synd om dem för ofrivillig ensamhet kan inte vara kul. 

Mitt hjärta gick med tunga steg, nerför gatan till vårt hus och jag minns när vi flyttade in där,det var 1987 och hur som helst så, jag stod där en bra stund medan molnen drog förbi och från ett öppet fönster hördes en melodi...



En sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med. Denna sången är till dom.







 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0